Bergsget

Nu är jag nere igen efter klättringen upp till Mount Kinabalu! Sjukt trött men glad.

Vi började igår kl 6 på morgonen och åkte minibuss till parkhögkvarteret vid berget där vi registrerades och fick en guide.Sen bar det iväg upp till bersstugan där vi skulle äta och övernatta. Vi var 5 personer i vår grupp. Jag, ralf, johanna och två norrmän.

Det var gick bara upp upp upp, först i otroligt vacker regnskog som sen sakta tunnades ut.

Första kilometern gick rätt raskt men sen gick det långsammare och långsammare. Sista kilometern innan stugan höll vi under 1 kilometer i timmen. Det är 100 meter på 6 minuter. Ingen racer fart direkt men vi var långt ifrån långsammast.








Framme vid stugan blev det mat och solnedgång. Sjukt gott med mat.






Klockan 2 på morgonen ringde klockan och vi samlades för toppförsöket






Första timmen var rätt lugn men sen kom vi till brantare marker. Inte så bra att vara höjdrädd då. Vid några ställen var man tvungen att helt hänga i tjocka rep och dra sig upp samtidigt som det var stup nedåt. Jag var fullständigt livrädd. Antagligen var det här många vände också¨då mindre än hälften klarade det upp. det visade som tur var att det var det värsta stället. Det forsatte med rep men med lite mindre lutning. Efter 4 timmar i mörker och med en vidrig lutning så var vi framme på en pytteliten topp där folk trängdes för att se soluppgången som var 40 minuter bort. Det var kallt som fan och dessutom fullt med råttor som var totalt orädda och sprang omkring överallt. Men utmattad som man var orkade man inte bry sig.






guiden

Sen gick det nedåt, till en början med lätta steg. 7 timmar senare var vi nere igen. Det slet sjukt mycket på knäna och fötterna att gå nedåt. Uppåt var mer en konditionsfråga men nedåt var ren pina efter ett tag. Man fick försöka att zig zagga ner.

Sammantaget var det en grym upplevelse. Jag har aldrig gjort något liknande där man tar ut sig så totalt. Som tur var klarade jag höjden bra även om jag vann priset flåsade högst på vägen upp. Fick många fina bilder också, var tvungen att minska ner de här för att det skulle gå att ladda upp något överhuvudtaget.
Nu bär det av till Brunei imorgon om jag kan gå då.