Kuching

Kuching är en alldeles förtjusande stad.
Den ligger vid en stor flod och känns som en småstad trots att det bor 500k här. Det är väldigt lugnt tempo på allt och folk är som vanligt på borneo väldigt sympatiska. Man känner sig aldrig otrygg och framför allt är det aldrig nåt försäljningstjat när man promenrar omkring, bara leenden och hälsningar.
Här finns också den bästa marknaden jag varit på också, en gigantisk marknad med frukt, fisk, djur, krimskrams och framför allt mat. Gick på en mina när jag köpte vad jag trodde var köttspett men som egentligen var någon slags lever. Men sen köpte jag dom godaste pannkakorna jag någonsin ätit. Dom var fyllda med jordnötssmet och kokossås. Sjukt gott.
Jag har också för ovanlighets skull varit kulturell och varit på en massa museer, naturhistoriska, kulturella, textil, islam och kvinnomuseet. Gratis inträde på alla, väldigt sympatiskt. Missade dock kattmuseet, skall försöka hinna med det sen. Kuching har katten som symbol och det finns katter överallt. Kanske därför jag gillar stan så mycket.
Jag bor i chinatown på ett rätt medelmåttigt guesthouse i en liten skolåda utan fönster( nåvä, där finns en 5 centimeters glugg). Dess största nackdel är dock att jag på nästan tre dagar inte har fattat var hotellet ligger. Chinatown är ett enda stort virrvarr och det blir att bara traska runt till man hittar det. Jag fick fel uppfattning om vad det låg i förhållande till annat direkt och då är det kört att ändra det.
Är väldigt bakis idag, det blev en riktig helkväll ute igår på de få barer som vad öppna. Träffade en tysk igår på nationalparkskontoret som kallar sig Bark. Bark är 40 år, från kreutzberg och spelar i två punkband. Hans mest positiva egenskap är att han säger ”make picture” hela tiden på kass engelska när han skall fota nåt (och det är ofta, han har en superduper kamera och är väldigt duktig på att fota).
Ahh Good place to make picture eller i want to make picture now säger han hela tiden och det är väldigt roligt. I alla fall så träffade vi några punkare som visade oss inneställerna här vilka inte var så imponerande men det var väldigt roligt. Hur jag hittade hem vid tretiden vet jag inte men det gick fint till slut.
Idag har jag också gjort rätt stora ändringar i min resplan. Kvar att göra blir 2 dagar i ett trädhus utanför kuching, 2 dagar i bako nationalpark, 3 dagar på flodsafari i östra sabah (med förhoppningsvis pygmeelefanter!), några transitdagar i KK och sen lite mer otippat 6 dagar i kambodja. Jag har alltid velat se angkor wat och tänkte att jag skiter i filippinerna och flyger till kambodja istället. Riktigt hur jag skall sy ihop hemresan vet jag inte men det ordnar sig.